Interpellationer/motioner/frågor i Solnas kommunfullmäktige | Sverigedemokraterna i Solna

Interpellationer/motioner/frågor i Solnas kommunfullmäktige

logo-horizontal

Interpellationer/motioner i Solnas kommunfullmäktige

Motion
förslag till beslut som väcks av en enskild ledamot eller en grupp av ledamöter i kommunfullmäktige. En motion måste alltid beredas

Interpellation
en skriftlig fråga i kommunfullmäktige ställd till ordföranden för kommunstyrelsen eller annan nämnd. Svaret på en interpellation ges skriftligt. En interpellation debatteras mellan frågeställaren och mottagaren, men även med övriga fullmäktigeledamöter.

Fråga
ledamot i kommunfullmäktige som snabbt vill ha svar från någon ansvarig i den styrande majoriteten kan skriftligen lämna in en enkel fråga. Frågor ska beröra enkla sakförhållanden och meningen är inte att framkalla någon politisk debatt.

(https://www.solna.se/sv/politik-och-beslut/sa-fungerar-en-kommun/vanliga-begrepp/)

Motion: Extern utredning som ska resultera i att stadens förskolor och skolor erbjuder Solnas barn och ungdomar förbättrad matsalsmiljö och högre matkvalitet.

Idag har Barn- och utbildningsnämnden genom sitt kvalitetsarbete ansvaret för uppföljningen av näringsriktigheten i skolmaten. Kontrollen genomförs främst genom stickprov hos leverantörerna. Trots detta har missnöjet från brukarna – eleverna och lärarna uppmärksammats. Den styrande politiska majoriteten i staden har på egen hand utvärderat skolmaten främst genom att besöka Solnas skolor, dokumentera maten som serverats och publicera resultatet med egna kommentarer på sociala medier. Staden har även startat en undersökningskampanj som ska vända sig till brukarna, i första hand lärarna.

Sverigedemokraterna anser att maten som serveras i förskolorna och skolorna ska vara både näringsrik och inbjudande för barn och ungdomar. Ett samspel som kräver specialkunskaper i frågan där man finbalanserar den breda efterfrågan på attraktiv mat med samtidigt får ut en näringsrikt och ett hälsosamt utbud av måltider. För det krävs det ett gediget underlag som tas fram av sakkunniga specialister. Därför föreslår Sverigedemokraterna en extern utredning som ska resultera i att stadens förskolor och skolor erbjuder stadens barn och ungdomar förbättrad matsalsmiljö och högre matkvalitet.

 Sverigedemokraterna föreslår även följande riktlinjer som den externa utredningen ska ta särskild hänsyn till: 

  1. En modern översyn av de maträtter som serveras baserat på Livsmedelsverkets senaste rekommendationer och utredningar. De maträtterna som tas fram eller korrigeras från det nuvarande utbudet ska båda vara näringsrikt och lockande för dagens barn och ungdomar.
  2. Råvarorna ska vara i den mån det är möjligt, svenskproducerade och närproducerade. Sodexo som är huvudleverantör idag, köper kött från Sverige, övriga EU och USA. All kyckling som serveras är svensk.
  3. Maten som serveras i Solnas förskolor och skolor ska vara fri från religiös ritualslakt.
  4. Översyn av matsalarna på förskolorna och skolorna; utifrån trivsel, säkerhet, tillgänglighet och ljudnivå.
  5. Översikt av rutiner vid servering.
  6. Metoder och rutiner för att minska matsvinnet.
  7. En analys ur ett kvalitets- och ekonomiskt perspektiv av att maten tillagas på förskolorna/skolorna mot centralkök samt förslag på åtgärder. Maten som serveras på de 10 skolorna i Solna lagas av kockar i skolköken på Ulriksdalsskolan, Bergshamraskolan, Råsundaskolan samt Restaurang Pilträdet på Kungsholmen. Övriga skolor i Solna har begränsningar i utrustning och är så kallade mottagningskök. Det innebär att delar av måltiden måste lagas i närliggande skolkök, men potatis/pasta/ris, salladsbuffé och mellanmål lagas på plats. Bergshamraskolan lagar också mat till förskolorna Kullen, Taurus, Tellus och Rågen. Ulriksdalsskolan lagar också mat till förskolorna Borgen, Fridensborg, Ringens förskola och Igelbäcken. Råsundaskolan lagar också mat till förskolorna Stråket, Lövet och Fyrklövern. Sodexos kök Pilträdet på Kungsholmen lagar mat till förskolorna Udden, Tärnan, Pumpan och Stenbacka.
  8. Ekologisk råvaror ska utgöra huvudparten av maten som serveras. Idag är det 30% av inköpskostnaden som utgörs av ekologiska råvaror. 75% av frukten som serveras är ekologisk.
  9. Granskning av de nuvarande leverantörerna gentemot andra leverantörer som finns på marknaden ur ekonomiskt- och kvalitetsperspektiv.

Sverigedemokraterna föreslår kommunfullmäktige att besluta:

 att Solna stad sjösätter en extern utredning bestående av specialister i sakfrågan, som ska resultera i att stadens förskolor och skolor erbjuder Solnas barn och ungdomar förbättrad matsalsmiljö och högre matkvalitet. Utredningen ska ta särskild hänsyn till ovanstående 9 punkter i sin utredning.

Motion om ordinarie ledamotplats och ersättare i Solnas kommunstyrelse för samtliga partier representerade i Solnas kommunfullmäktige

Enligt ”Kommunstyrelsens reglemente” 1 § är ”kommunstyrelsen kommunens ledande politiska verkställighetsorgan. Den har ansvar för kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Kommunen och de kommunala företagen (inkluderar förbund och stiftelser) i vilka kommunen utövar ett bestämmande inflytande ingår i den gemensamma kommunkoncernen. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för den kommunala koncernens utveckling och ekonomiska ställning.

Kommunstyrelsen leder och samordnar planering och uppföljning av kommunens ekonomi och verksamheter, samt ansvarar för samordningen inom den kommunala koncernen.”

Sverigedemokraterna anser att ur en demokratisk synpunkt i allmänhet och ur det kommunalpolitiska perspektivet i synnerhet så är det en nackdel att inte samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige får tillräcklig insyn i kommunstyrelsens arbete. Avsaknaden av insikt i ärendena och deras handläggning kan även påverka besluten i kommunfullmäktige negativt.

Under debatterna i Solnas kommunfullmäktige kan hänvisning ske till föregående diskussioner i kommunstyrelsen. Självfallet skulle det underlätta om företrädare för samtliga partier i Solnas kommunfullmäktige känner till bakgrund och de argument som framförts.

Idag har sju av nio partier i Solnas kommunfullmäktige en ordinarie ledamot i Solnas kommunstyrelse.

Enligt ”Kommunstyrelsens reglemente” 10 § består kommunstyrelsen av det antal ledamöter och ersättare som fullmäktige bestämt.

Sverigedemokraterna föreslår kommunfullmäktige att besluta:

att samtliga partier representerade i Solnas kommunfullmäktige erbjuds en ordinarie ledamotplats och ersättare i Solnas kommunstyrelse

Uppförande av baracker på f.d. Stenbackaskolans tomt och vid Kolonnvägen.

Under 2016 voterade åtta av nio partier i Solnas kommunfullmäktige bifall till att öka mottagandet av nyanlända invandrare i Solna stad medans Sverigedemokraterna var ensamma om att votera avslag. Anledningen var att den rödgröna regeringen har fullständigt tappat greppet om migrationspolitiken.
Sverigedemokraterna anser att det ökade mottagande till Solna stad kommer att få betydande konsekvenser för Solna stad och dess invånare; både socialt och ekonomiskt.
Idag befinner sig Solnas Stadsledningsförvaltningen i en situation där det är svårt att hitta bostäder för det ökade mottagandet och man föreslår ytterligare 60 baracker eller s.k. bostäder på fördetta Stenbackaskolans mark och 60 baracker vid Kolonnvägen. Sverigedemokraterna anser att baracker är varken en nödvändig, kostnadseffektiv eller fördelaktig lösning. Istället är det ett tecken på att de övriga partierna har misslyckats med sin invandringspolitik och hanterar skattebetalarnas pengar på ett vårdslöst sätt.
Stadsförvaltningen förutsätter även att Signalisten ska ha det samordnande ansvaret för att tillhandahålla bostäder åt nyanlända och bidra med bostäder inom det befintliga beståndet. Sverigedemokraterna motsätter sig beslutet då nyanlända kommer att prioriteras i bostadskön vilket strider mot kommunallagens likställighetsprincip som innebär att en kommun inte får särbehandla vissa medborgare. Nyanlända i kommunen ska stå i bostadskö på precis samma villkor som alla andra.
Boende vid Stenbackskolan har motsatt sig beslut sen tidigare och har överklagat byggnadslovet. Sverigedemokraterna anser att Solna stad ska ta hänsyn till Solnas invånare, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslag som påverkar dess vardagliga tillvaro och intresse. Beslut ska tas i samråd med de boende, vilket återigen inte har skett.

Yrkande:
Med hänvisning till ovanstående yrkar Sverigedemokraterna avslag till förvaltningens förslag ”Bostäder för nyanlända med uppehållstillstånd 2017 (KS/2016:149)”.

Antagande av detaljplan för kv Fröet, Bergshamra

Sverigedemokraterna anser att detaljplanen ger exploatören betydande påverkan på en byggnad med ett historiskt värde. I detaljplanen framkommer det att det finns planer på modifikationer som förändrar den original arkitektonisk gestaltningen på ett betydande sätt.
Vi vill även påpeka att en specifik beskrivning av tilltänkta användningsområdet saknas i detaljplanen.
Yrkande:
Med hänvisning till ovanstående yrkar Sverigedemokraterna avslag till antagande av detaljplan för kv Fröet, Bergshamra (KS/2015:50)

Detaljplan för del av kv. Startboxen m. fl. KS 2012_396 (JÄRVA KROG)

Sverigedemokraterna anser att detaljplanen att bygga 500 bostäder vid anslutningen till Järva Krog brister i att väsentliga aspekter saknas:

-Solnas kommunala service påverkas negativt av den pådrivande förtätningen som sker i kommunen. Platsbrist, personalbrist och budgetunderskott föreligger på Solnas skolor och förskolor.
-Trafiksituationen vid E4/E18/Bergshamraleden är redan idag ansträngt, förtätning av området kommer att öka antalet biltrafikanter i området.
– Det planerade området bör i första hand planeras för kontor. Bebyggelsen bör inte bli bostadsyta med en förskola som placeras vid en större trafikpunkt.
-En miljökonsekvensbeskrivning för planen bör tas fram
Yrkande:
Med hänvisning till ovanstående yrkar Sverigedemokraterna avslag till detaljplan för del av kv. Startboxen m. fl. (KS/2012:396)

Enkel fråga till Magnus Persson (C) ordförande Tekniska nämnden gällande snöhögar på Solnas gator och torg

Allt pekar på att Solna har utarbetat en ny strategi för att få bort snön från vägarna i Solna genom att samla ihop snön i mitten av körbanan och låta det ligga kvar. Som det ser ut idag begränsar snöhögarna framkomligheten på vissa vägsträckor och trottoarer.

Med bakgrund av ovanstående frågar jag:

Kommer Solnas tekniska förvaltning vidta några särskilda åtgärder för att avverka snöhögarna?

Enkel fråga till Arion Chryssafis (M), ordförande i socialnämnden, har Solnas socialnämnd utarbetat ett eget tillvägagångssätt/metod för uppföljningen/kontroll av ensamkommandes ålder och därmed förbättrat rättssäkerheten i sitt arbete?

I övriga Skandinavien och i många EU-länder görs mycket mer för att åldersbestämma de ensamkommande, som nästan alltid saknar alla former av dokumentation som styrker deras ålder. En Dansk undersökning visar att under åren 2011 och 2012 av de s.k. ensamkommande barn som kom till ett danskt asylcenter visade sig efter rättsmedicinsk undersökning att 327 av 637 (51%) som sade sig vara minderåriga ha ljugit om sin ålder och var över 18 år. De första fyra månaderna under 2013 var 75% testade flyktingbarn över 18 år, enligt Danska Justitieministeriets statistik.
Migrationsverkets officiella ståndpunkt när det gäller de ensamkommandes ålder är att hellre fria än fälla, alltså att utan några åtgärder acceptera den ålder som uppgetts. Migrationsverkets enda skyldighet är att informera den ensamkommande att han eller hon kan få en medicinsk åldersbedömning för att styrka sin ålder.
Den 21 december 2015 har Sverigedemokraterna lämnat in en motion ”Åldersbestämning av s.k. ensamkommande barn – ökad rättssäkerhet” för att bidra till att öka rättssäkerheten i socialförvaltningens arbete. Sverigedemokraterna motionerade om att kommunfullmäktige ger socialförvaltning i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag för hur Solna stad, i fall där tvekan finns om den ensamkommande asylsökande ålder, genomföra en så noggrann åldersutredning som möjligt med dagens teknik.
Enligt ett remissvar som delgavs kommunstyrelsen avseende motion om åldersbestämning av ensamkommande barn är förvaltningens uppfattning att en kommun inte kan göra en egen överprövning av den åldersbestämning som görs av Migrationsverket.
Vidare uppger man att ”förvaltningen har även varit i kontakt med Migrationsverket som uppger att för alla asylsökande som verket inledningsvis registrerar som ett ensamkommande barn och därefter anvisar till en kommun enligt gällande lagstiftning gäller att anvisningskommunen är ansvarig för boende och omsorg i egenskap av vistelsekommun såvida Migrationsverket inte själva omprövar sin anvisning pga. att verket i ett senare skede finner att migranten är vuxen. Ett beslut om anvisning är bindande för anvisad kommun och beslutet kan inte överklagas.”
Enligt ett pressmeddelande från i början av september uppger Arion Chryssafis (M), ordförande i socialnämnden att; ”det senaste året har sex personer som uppgett att de varit minderåriga skrivits upp i ålder och flyttats” och att staden kommer att stärka uppföljningen av de ensamkommandes ålder. ”I den kontinuerliga kontakten med våra boenden kommer vi särskilt lyfta att de meddelar oss vid misstanke om felaktig ålder så att Migrationsverket kan göra en omprövning.”

Ett svar på Sverigedemokraternas motion har inte delgetts Solnas kommunfullmäktige. Trots detta verkar Solnas socialnämnd effektiviserat uppföljningen av de ensamkommandes ålder.
Med bakgrund av ovanstående frågar jag:
Har Solnas socialnämnd utarbetat ett eget tillvägagångssätt/metod för uppföljningen/kontroll av ensamkommandes ålder och därmed förbättrat rättssäkerheten i sitt arbete?

Enkel fråga till Arion Chryssafis (M), ordförande i socialnämnden, om Solnas socialnämnd vidtagit några särskilda åtgärder för den stora nytillkomna gruppen av nyanlända och s.k. ensamkommande barn som kan lida av psykisk ohälsa, trauman och fysisk ohälsa?

Den 2 november 2015 i Solnas kommunfullmäktige voterade åtta partier av nio bifall till att öka mottagandet av nyanlända invandrare i Solna stad medans Sverigedemokraterna var ensamt om att votera avslag. I och med ett ökat mottagande till Solna stad ansåg Sverigedemokraterna att det skulle få betydande konsekvenser för Solna stad och dess invånare; både socialt och ekonomiskt.
Sverigedemokraterna står för en ansvarfull syn på migrationspolitiken till skillnad från de övriga partierna. Vi Sverigedemokrater menar på att flyktingpolitiken skall primärt vara inriktad på att hjälpa flyktingar på plats, i krisområdenas närhet.
Enligt Stockholms läns Landsting kan migration delas in i tre faser:
● Premigration, tiden i hemlandet innan flytten/flykten.
● Migrationsfasen, själva tiden då man tar sig från hemlandet till det nya landet.
● Postmigration, tiden i det nya landet efter flytten/flykten
Samtliga faser innebär att en individ utsättas för olika typer av omständigheter som påverkar en individs psykiska och fysiska ohälsa.
Under postmigrationsfasen väcks bland annat följande känslor:
● sorg över förluster av landet, nätverket, språket, själva identiteten
● ilska över orättvisan som drabbat en och över diskriminering i det nya landet
● rädsla som väcks av tankarna på den fara man varit utsatt för
● skuld mot dem man lämnat kvar
● hjälplöshet och vanmakt, över att inte längre ha kontroll över sitt liv
● besvikelse och bitterhet över motgångar i det nya landet.
I en undersökning av nyanlända irakier i Malmö fann man stora skillnader i levnadsvillkor jämfört med befolkningen i riket. Betydligt fler saknade praktiskt och emotionellt stöd i vardagen och 80% hade ett lågt socialt deltagande
I Socialstyrelsens ”Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – kunskapsunderlag för primärvården” kan man utläsa; ”att det är mellan 20% och 30% av de asylsökande och flyktingar som kommer till Sverige beräknas lida av psykisk ohälsa, men inte alla har en psykiatrisk diagnos.
Att Sverige är ett av de länder som tar emot flest tortyrskadade flyktingar.
Mellan 30% och 50% av de asylsökande är kvinnor. De kan ha varit utsatta för diskriminering, fattigdom och förtryck i hemlandet.
Invandrarkvinnor löper dubbelt så stor risk att få postpartumdepression och detta kan ha samband med både pre och postmigrationens stress samt trauma. Kvinnorna söker dock sällan hjälp för sina psykiska symtom. Språksvårigheter och kulturskillnader blir stora hinder, men också brist på kunskaper om postpartumdepression.
Nyanlända som lider av psykisk sjukdom får inte alltid den vård och omsorg som de har rätt till enligt lagstiftningen. De kan ha kontakt med primärvården och sociala myndigheter, men utan att deras psykiatriska vårdbehov uppmärksammas. Därmed ökar risken för att en psykisk sjukdom inte upptäcks eller kan behandlas i tid, vilket kan skapa onödigt lidande och utveckling av en kronisk störning som blir handikappande.

Många, men inte alla, med psykiatrisk problematik har kontakt med primärvården och färre med specialistpsykiatrin. I kulturerna i Mellanöstern, Afrika och Asien är det vanligt med stigmatisering av personer med psykiska sjukdomar. Det är en vanlig orsak till att många nyanlända undviker kontakt med specialistpsykiatrin. En annan orsak kan vara att vårdgivaren inte känner till lagstiftningen och de rättigheter som den enskilde har, eller inte känner sig kompetent nog att fråga efter eller på annat sätt upptäcka psykisk ohälsa.
Det är särskilt viktigt att primärvården har förutsättningar för att systematiskt kunna upptäcka symtom och beteendeförändringar hos en enskild asylsökande som kan vara tecken på psykisk ohälsa, så att denne får den vård och omsorg som krävs och som han eller hon har rätt till. Det kräver kunskap och rutiner liksom samordning med andra aktörer.”
”I en genomgång av tjugotvå studier som omfattade 3 003 barn från ett 40-tal länder fann man
en förekomst av posttraumatiskt stressyndrom på 19–54 procent och depression på 3–30 procent. I en annan genomgång fann man i fem studier en förekomst av posttraumatiskt stressyndrom, PTSS, på 11 procent. I tidigare studier från 1990-talet av selekterade bosniska och asiatiska barn hade
man funnit ännu högre förekomst av PTSS, 40–50 procent.
I en genomgång av 22 studier fann man att ensamkommande barn hade högre förekomst av negativa, påfrestande livshändelser. Sexuella övergrepp och andra traumatiska upplevelser var vanliga. Ensamkommande barn har beskrivits som sårbara och vårdbehövande i stor utsträckning.”
Med bakgrund av ovanstående frågar jag:
Har Solnas socialnämnd vidtagit några särskilda åtgärder för den stora nytillkomna gruppen av nyanlända och s.k. ensamkommande barn som kan lida av psykisk ohälsa, trauman och fysisk ohälsa?

Yttrande Uppförande av tillfälliga bostäder i Huvudsta

Den 2 november 2015 i Solnas kommunfullmäktige voterade åtta partier av nio bifall till att öka mottagandet av nyanlända invandrare i Solna stad medans Sverigedemokraterna var ensamt om att votera avslag. Anledningen var att den rödgröna regeringen har fullständigt tappat greppet om migrationspolitiken. I och med ett ökat mottagande till Solna stad ansåg Sverigedemokraterna att det skulle få betydande konsekvenser för Solna stad och dess invånare; både socialt och ekonomiskt.
Idag befinner sig Solnas Stadsledningsförvaltningen i en situation där det är svårt att hitta bostäder för det ökade mottagandet och man föreslår tillfälliga bostäder s.k. modulbostäder på före detta Stenbackaskolans mark. Kostnaden beräknas initialt uppgå till 50 miljoner kronor i år, för att vidare eskalera till 850 miljoner under en femårsperiod.
Modulbostäder är varken en nödvändig, kostnadseffektiv eller fördelaktig lösning. Istället är det ett tecken på att de övriga partierna har misslyckats med sin invandringspolitik och hanterar skattebetalarnas pengar på ett vårdslöst sätt.
Solnas miljö- och byggnadsförvaltningen uppger att det är möjligt att få tillfälligt bygglov för bostadsändamål i fem år och bygglovet ska få en formell behandling.
Sverigedemokraterna vill påpeka att följande ska beaktas vid beslut av bygglovsärenden enligt Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap. 1 § ”Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen”.
Solna stad ska ta hänsyn till Solnas invånare, andra myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ett väsentligt intresse av förslaget tillfälle att delta i samrådet.
Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt.
Det är också viktigt att i prövningen av tidsbegränsade lov beakta de allmänna och/eller enskilda intressen som påverkas när lovet beviljas. Särskilt eftersom tidsbegränsade lov får ges för en användning som strider mot detaljplan. Det sökta tidsbegränsade lovet måste även avse ett behov som i hög grad är tillfälligt.
Vid olovligt byggande kan eventuella byggsanktionsavgifter att tas ut även om bygglov beviljas i efterhand vilket kan innebära ytterligare kostnader för Solna stad och dess invånare.
Med hänvisning till ovanstående yrkar Sverigedemokraterna avslag till ”Uppförande av tillfälliga bostäder i Huvudsta”.

Reservation ”Överenskommelse om boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn” (KS/2015:570)

Kommunfullmäktige den 21 december 2015

Reservation ”Överenskommelse om boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn” (KS/2015:570)

Bakgrund

Solna stad har haft en överenskommelse om att staden årligen ska ta emot 33 s.k. ensamkommande barn. För närvarande finns det 73 s.k. ensamkommande barn i Solna, man har alltså gått förbi det tidigare avtalade antalet med råge. Utöver de asylsökande s.k. barnen har staden även tagit emot 96 s.k. ensamkommande barn som har fått permanent uppehållstillstånd.

I och med ”Överenskommelse om boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn (KS/2015:570)” har Migrationsverket lämnat en nationell platsbehovsberäkning till Länsstyrelserna för 2016 på 40 000 asylplatser för s.k. ensamkommande barn. Stockholms län har i den nationella fördelningen fått ett fördelningstal på 7 355 asylplatser och för Solna stads del innebära det en överenskommelse om totalt 295 platser, en ökning med 262 platser under 2016.

Problematiken

Enligt FN:s barnkonvention används ordet barn i betydelsen; en individ som inte fyllt 18 år. Individer som är 13–19 år, kallas tonåringar eller ungdomar. Individer under 18 år har enligt FN:s barnkonvention rätt till särskilt skydd och samhällelig omsorg. I dag underlåter Migrationsverket ofta att göra åldersbedömningar av hög tillförlitlighet vilket gör att åldersspannet i en åldersgrupp varierar. De flesta s.k. ensamkommande barnen är i tonåren, ofta i de övre tonåren. Ca 10% beräknas vara under 13 år. 20% av de som kommer är flickor.

En Dansk undersökning visar att under åren 2011 och 2012 av de s.k. ensamkommande barn som kom till ett danskt asylcenter visade sig efter rättsmedicinsk undersökning att 327 av 637 (51%) som sade sig vara minderåriga ha ljugit om sin ålder och var över 18 år. De första fyra månaderna under 2013 var 75% testade flyktingbarn över 18 år, enligt Danska Justitieministeriets statistik.

Vidare ska kommunens verksamhet och skattebetalarnas pengar användas för sådan verksamhet som är avsedd för kommuninvånarnas bästa. Mottagande av s.k. ensamkommande barn är inte av en sådan karaktär. Att hävda att de s.k. ensamkommande barnen skulle vara en vinst för Solna stad, som vissa politiker i Solnas kommunfullmäktige har hävdat, är ren lögn.

Kostnaden för ett s.k. ensamkommande barn är ca.1 miljon kronor om året till 18 årsdagen och kostnaderna fortsätter därefter. Det handlar först och främst om skattepengar som Solnas invånare står för. Även om vissa utlägg finansieras av staten så saknas medel i den nuvarande kommunala budgeten avsatta för denna typ av verksamhet.

Att påstå i ”Överenskommelse om boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn (KS/2015:570)” att 262 s.k. ensamkommande barn är ett ”blygsamt mottagandet” för Solna stad är ett påstående som tyder på brist på insyn i den kommunala verksamheten. I dag har Solna stad 1422 gymnasieelever, en tillökning med 262 nya elever motsvarande 18 % på ett år – det är långtifrån ”blygsamt”. Majoriteten av de 262 s.k. ensamkommande barnen hamnar i den ålderskategorin.

Solna har en svår bostadssituation så som hela Stockholms län. Den leder till trångboddhet i många områden samtidigt som studenter och unga inte hittar någonstans att bo. Det är även svårt för personer som önskar komma hit för att arbeta att hitta en bostad. Bostadsbyggandet hinner inte med i Solnas snabba utveckling. Ska Solnas övriga partier lägga beslag på lägenheter som annars skull kunna användas för kommunens egna barn som står i begrepp att flytta hemifrån?

Det är därför olyckligt att alla partier, utom Sverigedemokraterna väljer att utöka invandring till Solna stad.

Med hänsyn till ”Överenskommelse om boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn (KS/2015:570)” har Sverigedemokraterna lämnat in en motion ”Åldersbestämning av s.k. ensamkommande barn – ökad rättssäkerhet” som ska bidra till att öka rättssäkerheten i socialförvaltningens arbete.

Sverigedemokraterna reserverar sig till förmån för avslag på beslutet.

Motion Åldersbestämning av s.k. ensamkommande barn – ökad rättssäkerhet

Kommunfullmäktige den 21 december 2015

Motion

Åldersbestämning av s.k. ensamkommande barn – ökad rättssäkerhet.

Solna stad har haft en överenskommelse om att staden årligen ska ta emot 33 s.k. ensamkommande barn. För närvarande finns det 73 s.k. ensamkommande barn i Solna, man har alltså gått förbi det tidigare avtalade antalet med råge. Utöver de asylsökande s.k. barnen har staden även tagit emot 96 s.k. ensamkommande barn som har fått permanent uppehållstillstånd.

Migrationsverket har lämnat en nationell platsbehovsberäkning till Länsstyrelserna för 2016 på 40 000 asylplatser för s.k. ensamkommande barn. Stockholms län har i den nationella fördelningen fått ett fördelningstal på 7 355 asylplatser och för Solna stads del innebära det en överenskommelse om totalt 295 platser, en ökning med 262 platser under 2016.

Enligt FN:s barnkonvention används ordet barn i betydelsen; en individ som inte fyllt 18 år. Individer som är 13–19 år, kallas tonåringar eller ungdomar. Individer under 18 år har enligt FN:s barnkonvention rätt till särskilt skydd och samhällelig omsorg.

I övriga Skandinavien och i många EU-länder görs mycket mer för att åldersbestämma de ensamkommande, som nästan alltid saknar alla former av dokumentation som styrker deras ålder. En Dansk undersökning visar att under åren 2011 och 2012 av de s.k. ensamkommande barn som kom till ett danskt asylcenter visade sig efter rättsmedicinsk undersökning att 327 av 637 (51%) som sade sig vara minderåriga ha ljugit om sin ålder och var över 18 år. De första fyra månaderna under 2013 var 75% testade flyktingbarn över 18 år, enligt Danska Justitieministeriets statistik.

Migrationsverkets officiella ståndpunkt när det gäller de ensamkommandes ålder är att hellre fria än fälla, alltså att utan några åtgärder acceptera den ålder som uppgetts. Migrationsverkets enda skyldighet är att informera den ensamkommande att han eller hon kan få en medicinsk åldersbedömning för att styrka sin ålder.

Rättschefen på Migrationsverket, Fredrik Beijer, slår fast att verkets egen registrering av ålder inte har någon rättsverkan för kommuner och landsting som är skyldiga att göra en egen bedömning av åldern. Migrationsverket står dock för eventuella kostnader.

Med anledning av ovanstående yrkar därför Sverigedemokraterna.

Att: Kommunfullmäktige ger socialförvaltning i uppdrag att utreda och ta fram ett förslag för hur Solna stad, i fall där tvekan finns om den ensamkommande asylsökande ålder, genomföra en så noggrann åldersutredning som möjligt med dagens teknik.

Sverigedemokraterna Solna Budgetmotion 2016

Sverigedemokraterna verkar för ett varsamt handhavande av de gemensamma ekonomiska resurserna och en ansvarsfull, reglerad marknadsekonomi. Vi ser arbete och tillväxt som nödvändiga för att upprätthålla vår välfärd, men med hänsyn tagen till viktiga samhällsvärden.
Vårt välstånd har byggt på att vi i samhället har haft en solidaritet, där vi som skattebetalare har accepterat ett högt skattetryck och fått ett ”löfte” om att när man blir arbetslös, sjuk eller går i pension skall det finnas ordentliga ekonomiska medel som hjälp. Detta kommer inte att fungera med den exceptionellt höga invandringen vi har idag, där det tar alltför lång tid innan de nyanlända kan bidra till samhällsekonomin. Fler och fler får dela på resurser som inte ökar i tillräcklig takt. Allt färre skall försörja allt fler. Bostadssituationen är redan akut och vi håller på att få en hel generation av unga vuxna som kommer att tvingas bo kvar hemma hos föräldrarna för att det rent fysiskt inte finns någon lämplig bostad att flytta till. Vi ser tecken på systemkollapser i socialförsäkringssystemet, sjukvården, pensionerna och inom infrastrukturen. Vi Sverigedemokrater tycker oss redan märka att väljarna inte längre vill acceptera ett av världens högsta skattetryck när de nu får allt mindre tillbaka.
Vi vill ta bort hela kostnaden för modersmål och studiestöd på modersmål för förskole-, grundskole- och gymnasienämnderna. Även om modersmålsundervisningen inte skulle försvåra inlärningen av svenska språket så bör den vara en angelägenhet för hemmet och föreningarna – inte för kommunen. Vår uppfattning är att svenska språket är avgörande för att kunna fungera väl i vårt samhälle och det bör vara det viktigaste för alla utbildningsnämnder. Dessa pengar skall dock stanna i respektive nämnd och främst användas till personalförstärkningar, såväl kvantitativt som kvalitativt, för satsningar när det gäller svenska språket.
En bra integrationspolitik, något Sverigedemokraterna står för, innefattar att man strävar efter en blandad bebyggelse med hyres- och bostadsrätter i alla områden.

Justerat överskott – 13 miljoner kronor
I Alliansens budget för 2016 skall årsresultatet uppgå till ett överskott på 70 mkr. Sverigedemokraterna anser att Solna stads årsresultat för 2016 ska uppgå till 2 procent av den årliga finansieringen vilket motsvarar ett överskott på 57 mkr istället för Alliansens planerade 70 mkr. Sverigedemokraterna anser att den mellanskillnad som uppstår vid en justering av överskottet ska satsas på de områden som har det största behovet, vilket vi anser vara Barn- och utbildningsnämnden samt Omvårdnadsnämnden.

Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsen – 4 miljoner kronor
Sverigedemokraterna anser att kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens driftkostnader är för höga och att staden behöver omprioritera sina ekonomiska resurser och i större utsträckning prioritera stadens barn, ungdomar samt äldre och funktionshindrade.

Barn- och utbildningsnämnden + 13 miljoner kronor
Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för att barn och ungdomar mellan 1 – 16 år får sina behov av omsorg och obligatorisk utbildning tillgodosedda. Detta kan ske antingen inom ramen för Solna stads egna förskole- och grundskoleverksamheter eller genom att föräldrar väljer omsorg i andra kommuners eller enskilda huvudmäns regi. Nämnden ansvarar även för ungdomsgymnasiet och gymnasiesärskolan.
Eftersom eleverna har rätt att välja skola kan utbildningen antingen ske vid Solna Gymnasium eller i en friskola eller annan kommuns gymnasium. I nämndens ansvarsområde ingår också ungdomsmottagningen.

Omvårdnadsnämnden + 5 miljoner kronor
Omvårdnadsnämnden ansvarar för stadens äldreomsorg samt för omsorg om funktionshindrade. Ansvarsområdet omfattar myndighetsutövning och verksamheterna styrs i stor utsträckning av Socialtjänstlagen (SoL), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och 24 service i ordinärt boende, servicehus, daglig verksamhet, dagverksamhet, hälso- och sjukvård inom LSS-området m.m.

Sverigedemokraternas förslag till beslut:
-att Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå.
-att kommunen bör under varje konjunkturcykel ha ett överskottsmål på 2%.
-att kommunen skall ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet, och i sådan verksamhet som bedrivs av andra juridiska personer.
-att göra en ökad satsning inom Barn- och utbildningsnämnden.
-att göra en ökad satsning inom Omvårdnadsnämnden.
-att minska utgifterna för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
-att Kommunen bör vid upphandling av livsmedel ställa krav på att produkterna är näringsriktiga, hälsosamma och framställts på ett etiskt försvarbart sätt, t.ex. genom att uppfylla krav på god djurhållning.
-att ta bort hela kostnaden för modersmål och studiestöd på modersmål för förskole-, grundskole- och gymnasienämnderna. Överskottet ska stanna i respektive nämnd och främst användas till personalförstärkningar, såväl kvantitativt som kvalitativt, satsningar när det gäller svenska språket och andra kärnämnen.
-att aktivt arbeta och investera i en förbättrad infrastruktur inom kommunen.
-att arbeta aktivt och förbättrat företagsklimatet för ytterligare fler jobb.
-att minska utanförskapet genom att invånare med utländsk härkomst snabbt lär sig det svenska språket, följer de lagar vi har samt står till arbetsmarknadens förfogande.
-att kommunalt kulturstöd inte ska gå till politisk eller politiserad verksamhet.
-att kommunen främst bör prioritera kärnverksamheterna.
-att kommunen står upp för demokratin och i sin politiska verksamhet inkluderar samtliga partier representerade i Solnas kommunfullmäktige.
-att uppdra till styrelse och nämnder, stadsdirektören med flera att verkställa de uppdrag och intentioner som framgår av förslaget.
-att fastställa verksamhetsplan och budget för 2016 enligt Sverigedemokraternas budgetmotion 2016.

Här kan du läsa hela Budgetmotion för 2016

Sverigedemokraterna yrkar avslag på att teckna nytt avtal med Länsstyrelsen; ”Överenskommelse med Länsstyrelsen om bosättning av nyanlända från 1 januari 2016 (KS/2015:502)

Yttrande

Solna stad står nu inför ett nytt avtal om ökat mottagande av nyanlända invandrare. Solna stad tecknade 2014 en överenskommelse med Länsstyrelsen som omfattade 33 ensamkommande och deras mottagande och bosättning.

Innan 2014 hade Solna stad inte haft avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande. Anledningen till det är att kommunen var en sk. ankomstkommun (transitkommun) för ensamkommande i landet.

Från och med 1 januari 2015 är Solna inte längre en ankomstkommun och därmed uppfördes ett avtal med Migrationsverket om ”vanligt” mottagande av ensamkommande.

Solna stad tar redan ett alldeles för stort ansvar för mottagande av ensamkommande i jämförelse med övriga kommuner. Bara under de tre senaste månaderna har 930 ensamkommande kommit till Solna.

I september 2015 beslutade Migrationsverket att stoppa tvångsanvisningar till Solna. Antalet ensamkommande som Solna nu tar hand om har ökat till 68 ensamkommande trots att avtalet omfattade 33 ensamkommande.

33 asylsökande per kommun motsvara 9570 asylsökande totalt per år i hela Sverige. Enligt Migrationsverket beräkning från 22 oktober 2015 för 2015 bedöms antalet asylsökande uppgå till 190 000 varav 40 000 ensamkommande. Vilket motsvarar, till invånarantalet, två och ett halv ny Solna stad per år!

Motsvarande prognos från Migrationsverket från 4 november 2014 för 2014 omfattade 83 000 asylsökande varav 8000 ensamkommande.

Till det kan ett par tusen personer tillräknas som har nekats asyl och lever illegalt i Sverige.

Vidare tecknade Solna stad i november 2014 en överenskommelse som omfattande 11 nyanlända personer årligen, vilken har tillämpats under 2015. Länsstyrelsen har reviderat överenskommelse om att stadens åtagande från och med 2016 ska uppgå till 50 personer årligen. Ett avtal som kommer knappast att efterföljas om man betraktar avtalet från 2014 gällande 33 ensamkommande, Migrationsverkets prognos och hur Regeringen hanterar migrationsfrågan.

Vi Sverigedemokrater menar att detta är ett övergrepp på den kommunala självbestämmelserätten. Migrationsverket och Länsstyrelsens hantering av ärendena gentemot kommunerna tyder på att både Regeringen och Migrationsverket har fullständigt tappat greppet om migrationspolitiken, vilket kommer att få konsekvenser för Solna stad och dess invånare, både socialt och ekonomiskt framöver.

Med hänvisning till ovanstående yrkar Sverigedemokraterna avslag på att teckna nytt avtal med Länsstyrelsen; ”Överenskommelse med Länsstyrelsen om bosättning av nyanlända från 1 januari 2016 (KS/2015:502).

Motion - Upprätthålla vår lokala ordningsstadga i Solna stad

Motion – Upprätthålla vår lokala ordningsstadga i Solna stad.

På senare år har tiggeri på offentlig plats uppenbarat sig i många av Sveriges städer och orter. Solna stad är inget undantag. För kommuninvånarnas trivsel, välbefinnande och trygghet anser Sverigedemokraterna att offentligt tiggeri bör vara förbjudet. Olika undersökningar pekar på ett utbrett stöd för ett tiggeriförbud, och utöver det negativa och tråkiga inslag i gatubilden som det utgör så riskerar turister få ett felaktigt negativt intryck av vår kommun. Problemet är dessutom till största del ett importerat problem där medborgare från främst Rumänien och Bulgarien utgör den skara som tigger. Ett förbjud mot tiggeri botar naturligtvis inte fattigdom. Med det är inte Solna stads uppgift att försörja andra länders medborgare. Till och med Rumäniens ambassadör Răduţa Matache anser att svenska kommuner skall förbjuda gatutiggeri.

Det är också viktigt ur ett kriminalpreventivt perspektiv att vi stävjar tiggeriet. Till skillnad från flera av våra grannländer som redan har ett förbud mot tiggeri har Sverige som helhet ännu inte ett sådant. Sverigedemokraternas åsikt på både lokal och rikstäckande nivå är att ett sådant förbud måste till snarast möjligt.

Vi anser tiggeriverksamhet skall motarbetas å det kraftigaste av kommunen och berörda myndigheter. För detta krävs bland annat att kommunens samarbete med Polismyndigheten utökas och förbättras och att den Solna stads lokala ordningsföreskrifter 12 § upprätthålls.

I staden finns redan en lokal ordningsstadga där det klart och tydligt framgår att för insamling i bössor och liknande krävs tillstånd från polismyndigheten. För oss Sverigedemokrater är detta liktydigt med tiggeri.

12 § Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte utgör ett led i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning.

Solna stads lokala ordningsföreskrifter

När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik och liknande krävs inte tillstånd.

I rapporten ”Några juridiska frågor gällande utsatta EU-medborgare” från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) kan man läsa:

”Sammanfattningsvis kan konstateras att utrymmet för att i lokala ordningsföreskrifter förbjuda tiggeri är begränsat, men att en sådan möjlighet troligen finns. Framförallt torde det finnas en möjlighet att förbjuda tiggeri på livligt trafikerade platser, såsom exempelvis vid gallerior där ett stort antal personer passerar eller vid omstigningsplatser för kollektivtrafik.”

sid. 10

http://skl.se/download/18.2371797b14a4dca6483fe13/1418804156789/SKL-juridiska-fragor-om-utsatta-EU-medborgare-2014-12-09.pdf

Mot bakgrund av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna på

  • Att Solna stad lever upp till de ordningsstadgar staden redan beslutat om.
  • Att Solna stad enligt SKLs uttalande kontinuerligt kartlägger platser som kan omfattas av ”livligt trafikerade platser”.
  • Att Solna stad aktivt tillsammans med polismyndighet och andra berörda myndigheter inför och upprätthåller ett förbud mot tiggeri på ovanstående ”livligt trafikerade platser”.

Motion om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger.

 

 

 

Motion av Kjell Johansson (SD) om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger

Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande gällande obesvarad

motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410.

Solnas kommunstyrelse har haft stora brister i rutinerna för att hantera motioner. Sverigedemokraterna anser att kommunstyrelsen ska ta sitt ansvar för en smidig hantering av motioner. Motionsrätten är avsedd som en möjlighet för kommunens folkvalda representanter att inom det kommunala systemet kunna väcka sina frågor och driva sin politik. Om inte rutinen för motioner fungerar försvåras denna möjlighet och bristerna bidrar till att minska förtroendet för kommunen.

I kommunallagen 5 kap. 33 § står det:

”En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att

fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen

eller medborgarförslaget väcktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta

och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till

fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva

motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.”

Lag (2002:249)

 

Staden har inte besvarat motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410 av Kjell Johansson (SD) från 21 november 2014.

Nästa ordinarie kommunfullmäktigesammanträde är den 30 november 2015.

Med bakgrund av ovanstående frågar jag:

  • Varför har inte kommunstyrelsen meddelat kommunfullmäktige om att beredningen av motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410 inte kan avslutas i tid?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande gällande obesvarad motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410

Enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande gällande obesvarad motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410.

Solnas kommunstyrelse har haft stora brister i rutinerna för att hantera motioner. Sverigedemokraterna anser att kommunstyrelsen ska ta sitt ansvar för en smidig hantering av motioner. Motionsrätten är avsedd som en möjlighet för kommunens folkvalda representanter att inom det kommunala systemet kunna väcka sina frågor och driva sin politik. Om inte rutinen för motioner fungerar försvåras denna möjlighet och bristerna bidrar till att minska förtroendet för kommunen.

I kommunallagen 5 kap. 33 § står det:

”En motion eller ett medborgarförslag bör beredas så, att

fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen

eller medborgarförslaget väcktes.

Om beredningen inte kan avslutas inom denna tid, skall detta

och vad som har kommit fram vid beredningen anmälas till

fullmäktige inom samma tid. Fullmäktige får då avskriva

motionen eller medborgarförslaget från vidare handläggning.”

Lag (2002:249)

 

Staden har inte besvarat motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410 av Kjell Johansson (SD) från 21 november 2014.

Nästa ordinarie kommunfullmäktigesammanträde är den 30 november 2015.

Med bakgrund av ovanstående frågar jag:

  • Varför har inte kommunstyrelsen meddelat kommunfullmäktige om att beredningen av motionen om slopande av parkeringsavgift på kvällar och helger KS/2014:410 inte kan avslutas i tid?

Interpellation till Kultur- och fritidsnämnden ordförande Peter Edholm angående redovisning i budgeten av anläggningar, bad, föreningsbidrag

INTERPELLATION till Kultur- och fritidsnämnden ordförande Peter Edholm angående redovisning i budgeten av anläggningar, bad, föreningsbidrag.
I kultur- och fritidsnämndens budget och verksamhetsplan för 2015 redovisas budgetposten anläggningar, bad, föreningsbidrag 2015 som en klumpsumma.
Samtidigt utgör anläggningar, bad, föreningsbidrag med 60 398 000 kr av 150 229 000 kr för 2015 cirka 40% av hela kultur- och fritidsnämndens budget för 2015.
Delårsrapporterna från 2014 redovisar anläggningar, bad och föreningsbidrag i en och samma post.
Sista rapporten innehållande en lista med samtliga beviljade föreningsbidrag återfinns i diariet och är från 2009 med titeln ”Rapport med beviljade föreningsbidrag 2009”.
För att kunna erbjuda en tillgänglig och kvalitativ verksamhet med god ekonomiska hushållning och stöd till föreningar ska fortsätta utvecklas måste även trasparansen och därmed insikten för Solnas medborgare och de övriga partierna över redovisningen och budgeten öka.
Därför vill jag ställa följande frågor till kultur- och fritidsnämnden ordförande Peter Edholm;
– Varför redovisas samt planeras anläggningar, bad, föreningsbidrag i en och samma budgetpost?
– Hur stor del av budgetposten anläggningar, bad, föreningsbidrag för 2015 planeras bli föreningsbidrag?
– Finns det planer på att återigen redovisa beviljade föreningsbidrag för varje enskilt budgetår?